Bad news för fake news

mobil med twittersymbol ligger på macdator mot röd bakgrund.jpg

Onlinespelet Bad News gör spelarna bättre på att upptäcka falska nyheter och desinformation. Det visar en undersökning med 5 000 spelare på fem olika språk. Bakom spelet ligger forskare i Cambridge och Uppsala.

– Vi kunde se att de som spelat Bad News blev signifikant mycket bättre på att avslöja falska nyheter och desinformation som bygger på till exempel fejkade konton, konspirationsteorier och smutskastning av grävande journalister, säger Thomas Nygren, lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

I onlinespelet Bad News är det spelaren som skapar desinformation. Det gäller att skaffa sig så många följare som möjligt och spelarna utnyttjar olika strategier, till exempel konspiration, misskreditering och trollning, för att behålla sin trovärdighet. Poängen är att göra spelaren medveten om de olika metoder som finns för att sprida falska nyheter för att på så sätt själv bli bättre på att värdera information.

Kunskap ger kraft

Spelet har utvecklats i samarbete med forskarna vid Cambridgeuniversitetet. Tanken bakom spelet bygger på den så kallade inokuleringsteorin, som mycket förenklat innebär att den som lär sig känna igen ett vilseledande argument har lättare att motstå argumentet i en riktig situation.

Forskarna har nu undersökt om spelet verkligen gav de önskade effekterna. Över 5 000 personer spelade på svenska, grekiska, polska eller tyska. Innan och efter att de spelat fick alla värdera falska och riktiga twitter-inlägg.

Flera försöksgrupper

Forskarna kunde se att spelarna blivit mätbart bättre på att peka ut de falska inläggen. Spelet verkar alltså ha avsett effekt på spelarna oavsett kön, ålder, utbildning och politiska preferenser.

Spelarna rekryterades bland annat genom kampanjer och marknadsföring i sociala medier. De kunde själva välja att delta i utvärderingen av spelets effekt, som skedde inne i spelet. Eftersom rekryteringen skedde organiskt fick den en överrepresentation av yngre, män och utbildade, och speglar inte samhället i stort. Men den engelska versionen av spelet har använts på bredare grupper och resultaten visar samma positiva effekt.

Källa: Uppsala universitet

7 februari 2020Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter anne hammarskjölddigitFoto adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

SENASTE NYTT

Stäng