Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Ateas chef för hållbarhet gruvgranskar i Kongo

Mineralerna knackas loss för hand från berget och bärs i säckar till körbara stigar. Trots tuffa arbetsförhållanden såg Andreas Rydell, chef för kvalitet och miljö på Atea, även tecken på framsteg när han besökte gruvor i Kongo.

Text Markus Wilhelmson Foto Atea & Jeppe Schilder 24 maj 2016 digitalt ledarskap

21_201512_PMU_DRC_Jeppe_Schilder.jpg

Andreas Rydell, chef för kvalitet och miljö på Atea, reste till Kongo för att ta reda på om initiativet med bättre spårbarhet fungerar, det vill säga om köpare kan följa mineralerna genom leveranskedjan. Han ville också följa upp hur det går med den oberoende certifieringen av gruvor som ska minska risken för undermåliga arbetsvillkor. Med hjälp av den ideella föreningen Swedwatch samt biståndsorganisationerna Diakonia och PMU tog Andreas sig in i Kongo via Etiopien och Rwanda.
– Organisationerna har ett brett kontaktnät och gjorde resan möjlig. Säkerhetsläget i Kongo är sådant att vi hade beväpnade vakter med oss under delar av resan, berättar Andreas Rydell.

Vid ett tillfälle blev de stoppade av en militärgrupp, men fick efter en stunds förhandlingar köra vidare. En kväll när det började skymma fastnade gruppen med bilen i hällregnet på en lerväg, men lyckades ta sig till ett fältsjukhus i närheten för att övernatta. För att få en så komplett bild som möjligt av gruvnäringen träffade Andreas Rydell det kongolesiska gruvministeriet, regeringstjänstemän, ledningar för olika gruvbolag, mineralhandlare, geologer och framförallt gruvarbetare i sex olika gruvor, från små kooperativ med tio anställda till stora bolagsgruvor med flera tusen anställda.

– Gruvorna ligger väldigt otillgängligt. Vi åkte längs smala och leriga grusvägar i flera timmar med en bergvägg på ena sidan och ett stup på den andra. Oftast kunde vi inte åka bil ända fram utan fick avsluta med en vandring på branta stigar i några timmar, beskriver han. Mineralerna knackas loss för hand och bärs sedan ner längs de branta stigarna i säckar som väger 10-20 kilo. Gruvarbetarna får betalt per ackord.
– De berättade öppet att det är ett slitigt och monotont arbete och att kroppen inte klarar mer än tio till tolv år, säger Andreas Rydell.

Diskutabel säkerhet

En del av gruvarbetarna hade strandtofflor på fötterna. I gruvorna som Andreas Rydell besökte arbetade inga barn men FN har rapporterat att över 1,5 miljoner barn arbetar i gruvor och dagbrott i Kongo. Att få bukt med det är en av de största utmaningarna. Den gruvcertifiering som infördes för ett par år sedan är ett led i utvecklingen med ökad rapportering och förändrade lagkrav.

Resultat av granskningarna

  • Granskningarna i Kina och Kongo har lett till tydligare kravställningar mot de tillverkare som Atea köper it-produkter av.
  • Atea har etablerat värdefulla relationer på plats i Kongo och Kina och ser över vilka projekt kopplade till mineralbrytningen som kan utvecklas ytterligare.
  • Atea har fördjupat sin dialog och samarbete med branschorganisationer som Swedwatch och Diakonia.
  • Atea fortsätter att belysa leverantörskedjan genom seminarier, samarbeten och fortsatta granskningar.

– I en av provinserna som jag besökte finns 900 gruvor, varav 46 är certifierade, det vill säga så kallade gröna gruvor. Utvecklingen går åt rätt håll, men det är en lång väg kvar. En konkret förändring de senaste åren är att mineralernas spårbarhet har ökat. Andreas Rydell kunde med egna ögon se hur säckarna med mineraler märktes med en plastetikett. Med märkningen kan köparen spåra vilken gruva mineralen har brutits i.

– Det sker hela tiden små steg i rätt riktning. Atea har ett ansvar att berätta för våra kunder om vilka utmaningar som finns och visa att vi gör allt som står i vår makt för att villkoren ska förbättras, säger Andreas Rydell.

Efter sex dygn i Kongo har Andreas fått en fördjupad insyn i förhållandena på plats i de gruvor där mineraler till våra it-produkter bryts.

– Jag bedömer att jag fick se en autentisk bild av verkligheten. Nu känner jag mig ännu mer angelägen om att driva på Ateas initiativ. Det här är ett långsiktigt arbete och vi har bara börjat, säger Andreas Rydell.

Hållbar it

2010

En amerikansk lag om transparens för bolag som handlar med mineraler från Afrika träder i kraft. Alla börsnoterade amerikanska företag som kontrolleras av SEC, den amerikanska finansinspektionen, ska redovisa varifrån de köpt mineralerna tenn, tantal, wolfram och guld.

Våren 2014

Atea tar initiativ till ett upprop mot konfliktmineraler, råvaror där utvinningen finansierar oroligheter och krig i framförallt östra Kongo. Atea inleder samtidigt en dialog med Swedwatch som följer upp att svenskrelaterade företag tar hänsyn till internationella konventioner och riktlinjer gällande mänskliga rättigheter och miljö.

23 april 2015

Atea genomför en workshop tillsammans med företag och organisationer i syfte att identifiera orsaker till varför det inte ställs tuffare krav på leverantörer vid inköp och upphandling av it-produkter.

Maj 2015

EU-parlamentet röstar för hårdare kontroll av så kallade konfliktmineraler. Enligt förslaget ska smältverk och anrikningsverk genomgå en obligatorisk och oberoende tredjepartsgranskning för att garantera att inga konfliktmetaller använts i processen.

24 november 2015

Atea bjuder i samråd med bland andra Swedwatch in till ett seminarium om etisk upphandling. Syftet är att belysa utmaningar avseende socialt ansvarstagande i leverantörskedjan. Vilka krav tillverkare, leverantörer och kunder behöver ställa och hur uppföljning och förbättringar sker. Drygt 100 aktörer deltar.

December 2015

Atea, Swedwatch, Diakonia och Pingstmissionen besöker gruvor i östra Kongo.

I dag

Fler än 350 företag och organisationer har anslutit sig till Ateas upprop mot konfliktmineraler.

Rekommenderad läsning

Fem Färgglada Cirklar Mot Vit Bakgrund

Fem hållbara tips

21 jan 2021 digit

Den 24 januari är det Circular Electronics Day. När fler och fler företag och organisationer ansluter sig till TCO Developments initiativ passar organisationen som delar ut hållbarhetscertifieringar på att tipsa om hur alla kan bidra till en mer cirkulär it-hantering. 

Ett Bi På En Trädgren

Hållbarhetstesta din AI

9 dec 2020 digit

Open source-verktyget Codecarbon håller koll på koldioxid som produceras till följd av AI som körs på servrar. Förhoppningen är att det ska hjälpa organisationer att minska klimatavtryck.

En Grön Och Lila Kålplanta

Smart it för odling

16 sep 2020 digit

Ett hållbart lantbruk behöver automatisering och robotar. Det menar Joakim Stehn, it-chef på Sydgrönt, som även vill utöka spårbarheten av grödorna.

Stormigt Hav

MS moln i havet

15 sep 2020 digit

Microsoft har plockat sin cylinder med servrar som legat i havet under ett två år långt pilotprojekt. Syftet har varit att utnyttja vattnet som nedkylningsresurs och resultaten är positiva.

Indisk Rupie Med Mathatma Gandi (1)

Kodens förlorare

7 sep 2020 digit

När västvärlden utlokaliserar hanteringen av gamla kodspråk till utvecklingsländer finns det en risk att det skapar ett B-lag inom programmering. Det visar en avhandling från Malmö universitet.

Tecknade Tekniska Prylar I Ett Färggrant Rutnät

75 milj ton avfall

6 jul 2020 digit

Världens befolkning kommer att kasta närmare 75 miljoner ton elektroniskt avfall 2030, vilket är 20 miljoner ton mer än vi kastade förra året. Det visar en ny forskningsrapport.

Massa Färgglada Elektronikprylar Mot Vit Bakgrund

Dåliga prylar

11 maj 2020 digit

Närmare åtta av tio produkter lever inte upp till de kemikaliekrav som ställs när företag köper in produkter utanför EU och värst är det med elektronikprodukter. Det visar en undersökning från Kemikalieinspektionen.

öresundsbron.jpg

Malmös hållbara väg

23 apr 2020 digit

Malmö räknar med att klara sina mål inom energibesparing i enlighet med den EU-satsning som staden ingår i. En nyckel till framgångarna har varit kommunens hållbarhetsforum. Det menar Josefin Levander, hållbarhetsansvarig för it, Malmö stad.

färglada tshirtar på hög.jpg

Blippa med tröjan

21 apr 2020 digit

Återbruk och ny teknik får en ny dimension när eleverna på Recycle Design-programmet på Eskilstuna folkhögskola skapar mode med betalchip.