Proaktiv vägunderhållning i Järfälla med AI

– Det började med att vår kollega såg att man upprättat en AI-lösning i Helsingborg som hjälper till i vägunderhållningsarbetet. Till slut hamnade ärendet hos oss och nu har vi kört igång en pilot som sträcker sig till runt midsommar, säger Henrik Bromander, verksamhetsutvecklare på bygg- och miljöförvaltningen Järfälla kommun.

Tillsammans med förvaltningen Park och gata som ansvarar för underhållet av kommunens vägar och andra allmänna platser driver Henrik Bromander och Dennis Danneholt, även han verksamhetsutvecklare på bygg- och miljöförvaltningen, ett projekt där en AI-tjänst scannar av och samlar in data om alla gator och vägar i kommunen.

Syftet är att snabbare kunna få reda på om något underhållsarbete behövs för att motverka att exempelvis potthål i vägarna växer. Det handlar på så sätt både om att hitta skador som kan behöva åtgärdas här och nu, och om att få en bild över vägnätet i sin helhet för att se var det kan behövas förebyggande insatser.

Vanlig mobiltelefon

Tjänsten som används sitter i en vanlig mobiltelefon och kan åka med i vilket fordon som helst. De senaste veckorna har de tre telefonerna som har tjänsten bland annat suttit i bilarna som sopar rent gatorna från grus och sand efter vintern.

– Våra kollegor på Park och gata behöver inte längre köra ronderingsrundor, utan vi samlar in data med hjälp av fordon som är ute på andra uppdrag. AI:n bedömer sedan en trafikskada med hjälp av en modell som också används av Trafikverket, och ger skadan en gradering mellan 1 och 4 beroende på hur allvarligt den är. Den scannar även av trafikmärken och signalerar om de är skymda eller har blivit klottrade på, säger Henrik Bromander.

Inför piloten arbetade man också med dataskyddsfrågan eftersom det är viktigt att den data som samlas in är anonymiserad. Varken ansikten eller registreringsskyltar från avscanningarna sparas.

Nya arbetssätt

Enligt Dennis Danneholt har det varit viktigt att få med alla berörda medarbetare på tåget eftersom AI-verktyget förstås innebär förändringar i arbetssätt.

– Man är van att använda gamla system och vet hur dessa fungerar. Vi har därför arbetat aktivt med att länka detta verktyg till vårt befintliga geografiska informationssystem (GIS) för att inte behöva lägga på ytterligare verktyg som man ska lära sig, säger han.

Piloten har tagits emot väl och det har kommit in flera önskemål om ökade användningsområden för verktyget, som att det exempelvis ska notera blinkande belysningsstolpar som ska lagas.

– Vi tittar också på att involvera vårt servicecenter så att våra kollegor där snabbt kan plocka fram bilder från verktyget och mappa mot synpunkter som medborgare ringer in och lämnar. Då kan dessa uppgifter bekräftas snabbare och om det behövs kan någon skickas ut för att åtgärda problemet, säger Dennis Danneholt.

Direkt kvalitetshöjning

Både Henrik Bromander och Dennis Danneholt är förvissade om att verktyget innebär en ganska omedelbar kvalitetshöjning i arbetet med att upptäcka avvikelser på och runt kommunens trafikleder, och således är förhoppningen att även ekonomiska vinster kan göras på längre sikt.

Vad har ni för tips till andra kommuner som skulle vilja starta ett liknande projekt?

– Engagera så många som möjligt, säger Henrik Bromander. Idén vi har med att koppla på vårt servicecenter kom vi exempelvis på en bit in i arbetet, och så här i efterhand hade det förstås varit bättre om den enheten var med från början.

Dennis Danneholt håller med.

– Det är bättre att folk får hoppa av projektet om de känner att det inte är något för dem. Och vi vill understryka att arbetet med de medarbetare som ska använda verktyget i sin vardag inte ska underskattas. De behöver känna sig säkra och bekväma med det nya arbetssättet. Det handlar om att sätta nya rutiner, säger han.