Därför är mångfald och jämställdhet en nyckel till bättre produkter

– Women@TheTable är en feministisk, systemförändrande tankesmedja. Vi arbetar i sektorer som traditionellt har varit väldigt mansdominerade och försöker att hitta sätt att göra dessa lite mer jämlika och bättre för alla involverade, så att alla kan växa. Det mesta av vårt arbete idag handlar på olika sätt om AI och jämlikhet, säger Caitlin Kraft Buchman, vd och grundare av Women@TheTable.

Hur gör ni det?

– Jag tror att mänskliga rättigheter är rätt form av ansats att utgå ifrån. Det är ett etiskt synsätt som vi har varit överens om länge, och vi vet alla vad det innebär även om vi måste bli påminda om att också sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter ingår. De som utvecklar teknik bör tillsammans med exempelvis sociologer, antropologer, och ekonomer börja tänka på vad en ny teknik ska utföra och hur den är anpassad till just de mänskliga rättigheterna. Och om den till och med kan stärka våra rättigheter.

– Vi tittar också på hur team är ihopsatta. Det handlar inte bara om att tillföra mer kvinnor i ett rum fyllt av män, utan vi tittar även på etnicitet och ovanliga discipliner som kan tillföra en annan typ av arbetslivserfarenhet. På så sätt är utvecklar vi teknik som är mer användbar.

Många rapporter pekar på att exempelvis fler kvinnor i en styrelse har en positiv effekt för en organisation. Men varför tror du att det fortfarande går långsamt för många organisationer att göra något åt detta?

– Eftersom att det handlar om en kulturell förändring. Sociala normer tar ett tag att förändra, och jag tror att de som har makten måste se hur denna förändring gynnar dem. Ett exempel vi brukar ta upp handlar faktiskt om Sverige, och förändringarna ni gjorde när det handlar om föräldraledighet. När du väl har en generation killar som ser hur fint det är att spendera tid med sina barn blir detta till en rättighet som ingen vill ska försvinna.

– Jag tror att det handlar om att skapa en miljö som ger utrymme för mångfald. Då kommer alla involverade förstå att det är kul och att det leder till mer robusta och motståndskraftiga produkter, vilket förstås är ekonomiskt bra för verksamheten.

Vad är ditt råd till organisationer som vill göra ett sådant här skifte men som upplever att man inte riktigt rör sig dit i dagsläget?

– Det traditionella sättet att genomföra en förändring, om vi tittar tillbaka på exempelvis 80-talet, var att kvinnor försökte anpassa sig, och det blev lite som fyrkantiga klossar i runda hål. Och jag tror visionära bolag som vill göra produkter för en mångfaldsbetonad marknad, som både är bra för resultatet och som kan skapa samhällsnytta, kommer att hitta personer som behövs för verksamheten, med olika profil.

– Ett klassiskt exempel är Apple Watch. Apple gjorde sin klocka, men det tog ett tag innan man förstod att, att enbart mäta magnesium och hjärtrytm bara var en del av hälsospektrumet, och att det vore bra om det även gick att ta menstruationscykeln hos kvinnor i beaktning. Av det kan vi anta att det kanske inte var tillräckligt mycket kvinnor med i utvecklingen, eller att de kvinnor som var med inte kände att de hade möjlighet att göra sina röster hörda. Ett bolag med en större mångfald kommer att skapa en miljö där det är lättare att lyfta den här typen av frågor.

Var tror du att AI kommer innebära för utvecklingen på det här området?

– Jag hoppas att regleringar kommer att fokusera på vilken påverkan tekniken kan ha, eftersom de bakomliggande processerna förmodligen kommer att förändras. Jag hoppas också att vi ser till att få ett större engagemang från samhället, så att grupper får möjlighet att bygga de produkter som de behöver för att lösa sina problem. Och längs vägen kommer vi förstå att fler människor kommer ges möjlighet att få hjälp av AI att koda och programmera, vilket gör att personerna med idéerna inte nödvändigtvis kommer att behöva ingenjörer för att hjälpa dem. Det är häftiga tider, och så länge alla är med och alla känner att de har något att erbjuda kan det bli bra.