Carl Heath: Dåligt stöd till lärarna inför nästa höst

carl heath.jpg

Om ett år ska alla lärare kunna undervisa i programmering men för många är det en vit fläck på kunskapskartan i dag. Samtidigt saknas en nationell it-strategi och det nuvarande förslaget är tillbaka hos Utbildningsdepartementet för översyn. 

Regeringen har beslutat att programmering ska finnas med i undervisningen från och med hösten 2018 ända från förskolan upp till olika vuxenutbildningar. När det gäller årskurs 1 så handlar det om blockprogrammering, men redan vid årskurs 7 är målet relativt avancerade programmeringsspråksmiljöer.

Programmering ska också erbjudas i alla gymnasieprogram oavsett inriktning. Som det ser ut i dag innebär beslutet att alla lärare, rektorer och annan skolpersonal om ett drygt år ska kunna undervisa i detta. En som är positiv till förändringen men ändå ser en viss problematik i den är Carl Heath, forskare och designer på forskningsinstitutet Rise där han även är ansvarig över ICT learning. Han är också en flitig föreläsare om it i skolan och närliggande ämnen.

 Utöver all annan ämneskunskap som lärare redan har i sina ämnen så behöver majoriteten av dem lära sig något som de aldrig tidigare sysslat med. Det måste också ske på kort tid och vi måste säkerställa att kompetensen är god i hela landet. Det är en väldigt stor utmaning.

Hur ska den lösas?

 Det händer redan mycket. Skolverket gör en mängd insatser för att lärare ska ta till sig kunskap, några mer riktade och några mer generella. Men det är tveksamt om det räcker. Jag tror skolhuvudmännen behöver komplettera och genomföra ytterligare insatser för att tillgodose kvaliteten.

En sak som oroar Carl Heath är den potentiellt bristande likvärdigheten. Vissa skolor och kommuner ligger före och har arbetat med programmering i flera år, vissa har inte ens börjat. De sistnämnda har en tuff utmaning framför sig, menar han.

 Jag är osäker på om huvudmännen kommer kunna tillhandahålla en likvärdig utbildning utifrån den nya kurs- och läroplanen.  Det är inte självklart på något sätt.

För att lösa det krävs mycket samarbete, menar Carl Heath. Först och främst huvudmännen emellan men han efterlyser också att de ska samarbeta med högskolorna, staten och näringslivet så att alla på sina olika sätt kan skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling i sin profession. Carl Heath hoppas också på att den nationella it-strategin blir offentlig snart.

 Vi väntar fortfarande på den nationella it-strategin för skolan, den borde verkligen komma snart. Jag hoppas att den ger en tydlig inriktning för skolhuvudmännen så att de ser sin uppgift och uppdrag. Jag hoppas också på att de tar frågan om fortbildning på allvar och att de inte prioriterar bort den av ekonomiska skäl eller dylikt.

När det gäller utbildningen av lärare har ibland ålder nämnts som en faktor som kan vara en försvårande förutsättning för några. Den tanken ger inte Carl Heath mycket för.

– Bara för att man är ung och har Instagram betyder inte det att man kan programmera. Det handlar om individers vilja till förändring, och där finns skillnader inom alla generationer. Där handlar det istället mer om att väcka nyfikenheten och lusten att lära också hos lärarna och att tillhandahålla god och tillräcklig fortbildning. 

 För lärarna gäller det att våga och börja i liten skala. Alla är nybörjare. Varje gång man gör ett fel så lär man sig något nytt.

20 juli 2017Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik Adolfsson it i skolanFoto Fredrik Kron

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng